별들의 새로운 도전: "엄청난 돈으로 말 산다고 보장되는 건 아냐"

A CORUÑA.

Det spelar ingen roll hur bra ryttare du är om du inte har en häst som är mästerskapsredo.Det sistnämnda är skälet till att Henrik von Eckermann, Peder Fredricson och Malin Baryard Johnsson saknas i EM i hoppning.Samtidigt som trion utbildar framtida stjärnor får fem andra ryttare viktig mästerskapserfarenhet.

– Det är otroligt många parametrar som ska stämma när man arbetar med hästar, förklarar förbundskapten Henrik Ankarcrona.

– Det finns ryttare – framför allt från andra länder – som köper mer färdiga hästar.

Fast bara för att man köper en häst för en massa pengar är det ingen garanti för att det blir något bra.

Jag säger inte att det är fel att göra så, bara att det inte riktigt är så våra ryttare har gjort.

De tror i stället på att långsiktigt bygga upp hästar.

Förbundskapten Ankarcrona tystnar en kort sekund innan han fortsätter: – Det kanske också är det sättet att jobba som har gjort att vi haft de framgångar som vi har haft.

– Tid och uthållighet är viktigast av allt.

Det går inte att stressa på sådana här saker.

Då tar vi inte vårt ansvar gentemot hästarna.

Om man ska jämföra med andra idrotter skulle man kunna säga att ryttarna är både scout, tränare och idrottare, vilket naturligtvis innebär ett stort ansvar.

Hopplandslagets förbundskapten Henrik Ankarcrona pratar ofta om tålamod.

Något som är avgörande för ryttare.

Foto: Pi Frisk På onsdagen inleddes EM i spanska A Coruña.

Den här gången utan de mer namnkunniga stjärnorna i det svenska laget.

Henrik von Eckermann, Peder Fredricson och Malin Baryard Johnsson, som var med och tog lagguld både i OS 2021 och VM 2022, är mitt i något av ett generationsskifte när det gäller hästar.

Malin Baryard Johnssons guldsto 17-åriga Indiana tävlar visserligen fortsatt på hög nivå, men ett mästerskap – där det i ett EM och VM kan bli fem tuffa hoppningar på fem dagar – är stoet nu för gammal för.

Henrik von Eckermanns superhäst King Edward har även han pensionerats från mästerskap, och Peder Fredricson har ännu inte riktigt fått fram någon arvtagare till All In.

Den sistnämnde är ett bra exempel på hur svårt det är att hitta hästar som kan mäta sig med de bästa, trots att man gör allt rätt.

Fredricson hade under en period fem grand prix-hästar.

Ingen av de fyra–fem lovande hästarna lyckades dock av olika skäl ta det där sista steget.

– Det är som sagt så otroligt många saker som måste klaffa.

Ibland kanske inte ryttaren och hästen passar tillsammans.

Andra gånger kan det visa sig att hästen inte fysiskt håller för toppsporten, eller kanske den inte utvecklas på det sättet som man hoppats på, säger Henrik Ankarcrona.

– Det är på samma sätt med hästar som med andra idrottare, den största talangen i unga år blir inte alltid den bästa.

Henrik von Eckermann deltar inte i årets EM, men han finns på plats under mästerskapet för att stötta hustrun Janika Sprunger som tävlar för Schweiz.

Men självklart också det svenska laget.

Här diskuterar han och förbundskapten Henrik Ankarcrona banan.

Foto: Pi Frisk Med sitt vanliga lugn och tålamod jobbar Fredricson nu med ett nytt gäng yngre hästar, mellan sju och tio år, som han tror mycket på.

Men om någon av dem blir en mästerskapshäst är ännu för tidigt att säga.

Parallellt med dem tävlar han fortsatt på hög nivå med 15-årige Alcapone des Carmille och elvaårige Vroom de la Pomme.

Duktiga hästar, men ingen av dem känns troliga i VM nästa sommar.

Malin Baryard Johnsson har ett gäng lovande ston i åtta–nioårsåldern som hon tror på, och världstrean Henrik von Eckermann jobbar enträget vidare med både nuet och framtiden.

von Eckermann tror väldigt mycket på elvaårige hingsten Minute Man, som han ridit i ett år, och som imponerade i förra veckans laghoppning i Falsterbo.

Men även om hästen åldersmässigt skulle kunna ha varit redo för ett mästerskap redan i år vill inte von Eckermann jaga på den känslige hingsten som fortfarande har en del att lära.

Målet är att han ska vara redo till nästa års VM.

Petronella Andersson, här på EM-hästen Opaline, har flera lovande hästar som skulle kunna vara aktuella till OS i Los Angeles 2028.

Foto: Pi Frisk För förbundskapten Ankarcrona är EM, där den svenska truppen består av Wilma Hellström, Amanda Landeblad, Petronella Andersson, Erika Lickhammer van Helmond och Angelie von Essen, en första kontrollstation mot OS 2028.

– Min målsättning här i EM är att jag efter mästerskapet ska ha flera ryttare som är aktuella för VM nästa år, och på längre sikt även potentiellt mot ett OS.

– Även om vi har varit otroligt framgångsrika är vi ett litet land, och ju mer vi kan bredda basen av ryttare som har kapacitet ju fler hästar får vi också in i systemet.

Något som i sin tur ökar möjligheterna till nya framgångar och mästerskapsguld.

Nästa års VM i Aachen är första chansen att kvala till OS.

Fakta.Hopphästarnas väg mot mästerskap Första fyra årenUnder sina första år går hästarna mest omkring i hagen och äter gräs.

När de är i treårsåldern får de för första gången uppleva hur det är att ha en ryttare på ryggen, och under den hösten kan de få pröva på hur det är att hoppa men då utan ryttare på ryggen, så kallad löshoppning.

Från fyra till och med sju årDen här perioden räknas som hästens "ungdomsperiod".

Så småningom kan den börja tävla i så kallade årgångsklasser där jämnåriga hästar tävlar mot varandra.

Från sju till runt nio årI den här åldern är hästarna redo för sina första riktiga tävlingar, och när de är runt åtta år kan de även få delta i internationella tävlingar men då inte i de högsta klasserna.

Från tio år och framåtNu är hästen redo för större uppgifter.

Många hästar är redo för sitt första mästerskap som elvaåringar, ja, en del till och med redan ett år tidigare.

Som bäst är de dock ofta inte förrän de är mellan 12 och 15 år.

Även när hästarna börjar bli för gamla för mästerskap kan många av dem fortsatt tävla på hög nivå.

För även om åren har hunnit gå kan de svara för starka insatser när det kommer till vanliga tävlingar där de bara hoppar en riktigt tuff klass.

Däremot kan det vara för utmanande för dem att klara fem tuffa hoppningar på fem dagar, som det är i ett EM och VM om man går hela vägen.

Visa mer Visa mindre Läs mer: EM är en familjeaffär: "Tänk vad mycket barnen får uppleva" Guide till EM i hoppning