최근 젊은 층 사이에서 사회적 반향을 일으키고 있는 벨 훅스의 저서, 『사랑에 대하여』가 다시금 주목받고 있습니다. 틱톡을 통해 입소문을 타면서, 이 책은 현대 사회의 냉소적인 분위기 속에서 더욱 빛을 발하고 있습니다. 저자 벨 훅스는 사랑의 부재를 통해 사랑의 중요성을 깨달았다고 말하며, 이 책은 여성주의적 관점에서 사랑을 탐구합니다.
틱톡에서 재조명받는 고전
『사랑에 대하여』는 2000년에 처음 출간된 이후, 2021년 저자 사망 후에도 뉴욕 타임스 베스트셀러 목록에 오르며 꾸준한 인기를 누렸습니다. 스웨덴에서는 브롬베르그 출판사를 통해 재출간되었으며, 발레리 키예유네 백스트룀의 새로운 서문과 함께 독자들에게 다가가고 있습니다. 이 책은 데이트 앱과 리얼리티 TV 쇼가 주도하는 현대 사회의 사랑에 대한 냉소적인 담론 속에서 특별한 의미를 지닙니다.
2000년대 초반의 시대적 배경
이 책이 쓰여진 2000년대 초반은 9.11 테러 이후 미국 제국의 헤게모니가 흔들리던 시기였습니다. 조지 W. 부시의 이라크 전쟁에 반대하는 시위가 전 세계적으로 벌어졌고, 스웨덴 예테보리에서 열린 EU 정상 회담에서도 시위대가 경찰과 충돌했습니다. 당시 젊은 세대는 토빈세뿐만 아니라 인종차별과 성차별 없는 미래를 꿈꿨습니다.
벨 훅스의 생애와 사상
벨 훅스(1952-2021)는 젠더, 인종, 민족, 성 정체성, 계급 등 다양한 주제를 넘나들며 활발하게 활동한 사상가였습니다. 1952년 켄터키에서 태어나 인종 차별 속에서 성장한 그녀는 스탠퍼드 대학교 재학 중, 19세에 획기적인 저서 『나는 여자인가: 흑인 여성과 페미니즘』을 집필하기 시작했습니다. 『사랑에 대하여』는 그녀가 중년에 접어들면서 자신의 삶의 경험을 바탕으로 쓴 작품입니다.
사랑의 부재와 사랑 윤리
훅스는 어린 시절 사랑의 부재를 통해 사랑의 중요성을 깨달았다고 말합니다. 그녀는 유년 시절의 경험이 사랑에 대한 우리의 태도를 형성한다는 가설에 동의하며, 관계 코치들이 추천하는 책 『시크릿』과 유사한 맥락을 보입니다. 그러나 훅스는 사랑의 결핍을 개인의 탓으로 돌리지 않고, 사회 전반에 만연한 사랑의 부족을 지적하며 가부장제에 대한 비판을 제기합니다. 그녀는 “이 세상에서는 아무도 사랑을 배울 기회를 얻지 못한다. 왜냐하면 오늘날의 질서는 사랑이 아닌 권력에 기반하기 때문이다”라고 말합니다. 훅스는 백인 남성의 지배가 평등한 관계를 불가능하게 만든다고 주장하며, 이성애 관계뿐만 아니라 사회 전체에서 관계를 재정립하는 ‘사랑 윤리’를 제시합니다.
사랑 윤리의 구체적인 내용
훅스는 ‘정의’, ‘정직’, ‘공동체’와 같은 주제 아래 사랑 윤리를 구체화합니다. 그녀는 종종 비판받는 자기 계발 서적에서 아이디어를 얻어, 미국의 정신과 의사 M. 스콧 펙의 저서 『가시밭길』에서 사랑을 ‘의지의 행위’로 정의합니다. 훅스는 사랑을 행동으로 간주하며, 사랑에는 책임과 헌신이 따른다고 강조합니다. 그녀는 “진정한 사랑을 느끼기 위해서는 시간과 노력을 투자해야 한다”고 말하며, 낭만적인 사랑에 대한 환상을 거부합니다. “진정한 사랑은 오직 노력으로 이루어진다”는 그녀의 주장은 자기 존중의 중요성을 강조하는 다른 자기 계발 서적의 메시지와 유사하지만, 훅스는 개인주의에 반대합니다. 그녀는 개인 간의 사랑에 대한 열정뿐만 아니라, 사랑이 우정, 대가족, 직장, 공동체, 더 나아가 전 세계로 확장될 수 있다고 믿습니다. 그녀는 이를 ‘사랑 윤리’라고 부르며, “권력과 지배에 대한 집착에서 벗어나” 사랑에 다가갈 것을 제안합니다. 이는 일종의 ‘사랑 이데올로기’라고도 할 수 있습니다.
현대 사회의 사랑 담론과 훅스의 메시지
최근 몇 년간의 여성주의 담론은 데이트 사이트와 리얼리티 TV 쇼에 의해 주도되는 사랑의 상품화에 초점을 맞춰왔습니다. 에바 일루즈의 사랑의 상품화 이론은 많은 여성들에게 남성을 사랑하는 것이 가능한지, 아니면 포기하는 것이 더 쉬운지에 대한 의문을 제기하게 만들었습니다. 그러나 벨 훅스는 『사랑에 대하여』를 통해 사랑이 가능하다는 것을 보여주며, 더 나은 세상을 꿈꾸는 희망을 제시합니다.
"Allt om kärlek" blev snabbt en modern klassiker.
Den sticker ut i dagens cyniska tid.
Författaren bell hooks skriver att frånvaron av kärlek fick henne att förstå hur mycket den betyder.
Sara Martinsson läser ett feministiskt portalverk i svensk nyutgåva.
Sakprosa bell hooks "Allt om kärlek. Nya visioner" Övers.
Kerstin E Wallin Brombergs, 235 sidor Visa mer Visa mindre Hur kan man som kvinna älska en man?
Hos 1900-talets feministiska tänkare ligger frågan om den romantiska kärleken alltid därunder och skaver, som en sten i skon.
Simone de Beauvoir ville frigöra oss från den, Suzanne Brøgger frälsa oss från den, Shulamith Firestone expandera den, Adrienne Rich rikta om den.
Sedan millennieskiftet har både politiken och världen förändrats.
Men frågeställningen om möjligheten att som kvinna älska en man består.
Så förklaras hur en feministisk bok om kärlek utgiven första gången år 2000 nu blivit stor på Tiktok.
Samma år som hon dog, 2021, seglade den amerikanska kulturkritikern och författaren bell hooks "Allt om kärlek: nya visioner" upp på New York Times bästsäljarlista.
När Brombergs i sommar återutger den på svenska, med nytt förord av Valerie Kyeyune Backström, sticker den ut i dagens cyniska kärleksdiskurs.
Låt oss göra ett snabbt återbesök till tiden då den skrevs.
Efter terrorangreppet mot New York 11 september 2001 var det amerikanska imperiets hegemoni i gungning.
Världen över protesterade människor mot George W Bushs krig i Irak.
När han kom till Sverige och EU-toppmötet i Göteborg fyllde demonstranter gatorna.
Polisen svarade med skarpa skott, och illustrerade förfärande träffsäkert just den form av vit, manlig maktutövning som den unga generationen var i full färd med att organisera sig emot.
I det tidiga 00-talets rörelse för global rättvisa drömde man inte bara om Tobinskatt.
Man betraktade också en framtid fri från rasism och sexism som rimlig att begära.
bell hooks (1952-2021) hade vida anspråk.
Foto: TT Ett kvarts sekel senare framstår "Allt om kärlek: nya visioner" tydligt som en produkt av just dessa politiska strömningar, överförda och tillämpade på vardagslivets gäckande metafysik.
Gloria Jean Watkins, som bell hooks hette egentligen, var en av sin tids mest profilerade tänkare i skärningspunkten mellan kön, ras, etnicitet, sexualitet och klass.
Född 1952 och uppvuxen i det rassegregerade Kentucky hade hon tagit sig hela vägen in i akademin.
Sin debut, den banbrytande "Ain't I a woman: black women and feminism", började hon på redan som 19-årig Stanford-student.
När portalverket "Allt om kärlek" kom ut var hon i medelåldern och kunde förankra texten i egen livserfarenhet.
Sitt begär efter kärlek spårar hooks till uppväxten.
"Det var frånvaron av kärlek som fick mig att förstå hur mycket den betydde", skriver hon och knyter därmed redan i bokens inledning an till hypotesen om att anknytningsmönster etablerade i barndomen formar vårt kärleksliv.
Den känner dagens läsare igen från exempelvis den av mången relationscoach rekommenderade storsäljarboken "Hemligheten" av Dan Josefsson och Egil Linge.
Hooks vänder dock inte insikten om att hon vuxit upp i en kärleksfattig familj till skuldbeläggande.
I stället vecklar hon ut vad hon ser som ett i samhället allestädes närvarande underskott på kärlek till en skarp kritik mot patriarkatet: "På den här jorden har egentligen ingen tillfälle att lära känna kärleken, eftersom det är makt och inte kärlek som hör till ordningen för dagen".
Detta upprätthållande av vit, manlig dominans omöjliggör en jämlik samvaro mellan människor, menar hooks.
En omformulering av hur vi förhåller oss till varandra, inte bara i den heterosexuella parrelationen utan i samhället som helhet, behövs för att vi ska kunna tillgodogöra oss "kärlekens alla dimensioner".
Hooks föreslår: en kärleksetik.
Under rubriker som "Rättvisa", "Ärlighet" och "Gemenskap" formulerar hon den varsamt och fritt från ironi.
Det intellektuella stoffet hämtar hon till stor del i den ofta utskällda självhjälpslitteraturen.
Flitigast citerad är den amerikanske psykiatrikern M Scott Peck, som i sin bok "Den smala vägen" från 1978 definierade kärlek som "en viljeakt".
Där tar hooks sin utgångspunkt.
Hon slår fast att den som tänker på kärlek som en handling också kommer att använda ordet med en innebörd som bär med sig ansvar och förpliktelse.
"För att känna sann kärlek måste vi investera tid och engagemang", förklarar hon, och förkastar därmed den romantiska föreställningen om den sanna kärleken som något som bara drabbar oss: "Sanningen är att sann kärlek bara handlar om arbete." Ett sådant påstående kan låta klichéartat.
Det samma gäller för budskap som det om självuppskattning, om vikten av att älska sig själv för att kunna älska någon annan.
Men "Allt om kärlek" skiljer sig på en viktig punkt från den genomsnittliga självhjälpslitteraturen.
Hooks är motståndare till individualism.
Även om man aldrig kan ta miste på hennes engagemang för kärlek individer emellan, bär hennes definition av begreppet potentialen att sträcka ut sig över en mängd människor och fält.
Så som hon använder "kärlek" kan den finnas överallt: i en vänskap, en storfamilj, en arbetsplats, en församling, ett lokalsamhälle, en hel värld.
Hon kallar det en kärleksetik, en position från vilken vi närmar oss kärleken "fria från vår besatthet av makt och övervälde".
Men man skulle lika gärna kunna kalla det en kärleksideologi.
I "Allt om kärlek" formuleras en ny kärleksetik.
Foto: Frida Hedberg Den sortens vida anspråk ser man sällan bland de feministiska texter som skrivs om kärlek i dag.
Det senaste decenniets diskurs har i stället dominerats av idén om den senmoderna kärleken som en marknad, pådriven av kapitalintressen investerade i dejtingsajter och reality-tv.
Särskilt Eva Illouzs teorier om kärlekslivets varufiering och dess förödande konsekvenser för kvinnor har fått många straighta feminister att undra inte bara om det är möjligt att som kvinna älska en man, utan om det helt enkelt inte är enklast att sluta försöka.
Konservativt motstånd, representerat av "soft girls" och "trad wifes", gör det frestande att retirera till cynism.
Kanske är det därför som de unga på Tiktok har hittat bell hooks?
För vad "Allt om kärlek" visar är faktiskt en helt konkret väg framåt.
Den är en bok från av en författare som trodde benhårt på att kärlek är möjlig.
Som vågade tänka och skriva fram något så sällsynt som en dröm om en annan, bättre värld.
Läs fler texter av Sara Martinsson och andra av DN:s bokrecensioner
