카리타 레보넨 포르스 “단어조차 기억나지 않을 때가 있습니다”

När Carita Levonen Forss tar plats i en ljudisolerad kabin i EU-parlamentet gäller det att hålla både tankar och tunga i styr.I hennes arbete som simultantolk krävs koncentrationsförmåga, fokus – och övning.– Det finns faktiskt något som heter tolkkondition, säger hon.

Svenskarna i EU • Varför är vi underrepresenterade efter 30 år i unionen?

• Vilka utmaningar och vägar väntar unga som väljer en karriär i Bryssel?

Visa mer Visa mindre En försommarförmiddag sitter ledamöterna samlade i Europaparlamentets kammare för att avlägga sina röster kring ett förslag om beviljande av likfärdighet till Moldavien och Ukraina för produktion av utsäde.

Carita Levonen Forss tar plats i en av de ljudisolerade kabiner med fönster som löper längs med salen, sätter på sig sina lurar och lyssnar uppmärksamt på talaren.

Som utomstående är det smått obegripligt hur parlamentets tolkar lyckas ta in och bearbeta minst sagt komplicerade resonemang på ett främmande språk, för att sekunderna därefter leverera en korrekt tolkning på sitt modersmål.

Själv menar Carita Levonen Forss att jobbet till stor del handlar om hantverksskicklighet.

– Jag tror att det dels händer något i hjärnan så att synapserna öppnas upp, vilket gör att man kan lyssna och prata samtidigt.

Men mycket av jobbet är rent hantverk, säger hon och tillägger: – Och som född och uppvuxen i Sverige med finska föräldrar har jag kanske en del av de här synapserna gratis hemifrån.

Jag var van vid att snabbt skifta mellan språken.

Att Carita Levonen Forss en dag skulle arbeta som tolk på EU-parlamentet var långtifrån självklart.

Efter att ha tagit två magisterexamina i tyska och engelska på universitetet funderade hon på att bli lärare när hon hittade en utbildning i konferenstolkning vid Tolk- och översättarinstitutet (TÖI) i Stockholm.

– Det var ingen självklar väg och inte heller en barndomsdröm, men när jag väl satte mig i kabinen med lurarna kände jag att det här var min grej.

Då kände jag mig hemma, säger hon.

I dag arbetar hon som en av EU-parlamentets runt 250 fastanställda tolkar.

Tolkarna sitter i 24 ljudisolerade kabiner, en för varje officiellt språk, och arbetar i lag om tre.

Kraven på yrkeskåren är stora.

Det gäller att, utan att staka sig, kunna simultantolka till sitt modersmål från minst två EU-språk.

Själv talar Carita Levonen Forss, utöver svenska, engelska, tyska, finska, franska och nederländska – och att fullständigt behärska sitt modersmål är avgörande.

– Folk brukar fråga vilket språk jag är bäst på, vilket är svenska.

Och det tycker alla är ett jättetråkigt svar, men många glömmer nog att även om man har en fullständig förståelse för de andra språken så är det ändå på svenska vi producerar något, säger hon och tillägger: – Det är svenskan som ska nå ut, och det är på svenska vi måste ha ett korrekt språk och passande vokabulär.

För att tolkarna ska ha tillräcklig kunskap om de vitt skilda ämnesområden som dyker upp under en arbetsvecka i parlamentet krävs mycket research.

Själv plöjer Carita Levonen Forss varje dag såväl svenska som utländska medier för att hänga med i nyhetsutvecklingen.

– Det krävs mycket arbete för att vi ska kunna producera en vettig tolkning i kabinen, och det vi gör bakom kulisserna är minst lika viktigt.

Bland annat handlar det om mötesförberedelser, efterarbete – och om de ordlistor vi alla bygger upp för att förbereda oss, säger hon.

Tolkarna måste också vara beredda på att översätta dagsaktuella händelser, menar Carita Levonen Forss.

– Ett typexempel är påvens bortgång.

Hur ser terminologin ut på svenska när man förklarar hur konklaven går till?

Eller strömavbrottet i Spanien – då kunde man ge sig den på att det skulle komma frågor om de olika elnäten i Europa, säger hon och tillägger med ett skratt: – Så vi älskar att läsa de faktarutor ni brukar ha i tidningen.

Enligt Carita Levonen Forss kan man som tolk öva upp sin förmåga att fokusera.

– Det finns faktiskt något som heter tolkkondition.

Foto: Moa Karlberg För att orka med arbetet gäller det att kunna koncentrera sig och behålla fokus under lång tid.

Carita Levonen Forss menar att mycket handlar om övning.

– Det finns något som heter tolkkondition, där man övar upp sin förmåga att fokusera.

Och ju längre man har jobbat desto mer automatiskt och naturligt kommer orden.

Men visst krävs det energi och tankekapacitet, säger hon.

Precis som är fallet inom många av EU:s institutioner pågår också ett generationsskifte  inom yrkeskåren.

Enligt Carita Levonen Forss kommer många av tolkarna att gå i pension inom de kommande 5-10 åren.

– Vi behöver definitivt få in unga kollegor.

Själv började jag jobba som tolk 2003, och medelåldern i vår kabin ligger på dryga 50 år.

De flesta som kommer hit väljer att jobba kvar som tolk för att jobbet är så fantastiskt, men det också kan vara en språngbräda till en massa andra jobb i Bryssel, säger hon.

Att döma av statistiken ser dock den framtida svenska kompetensförsörjningen vad gäller språk utöver engelskan dyster ut.

Att framtida tolkbehov skulle kunna fyllas av AI är inget som Carita Levonen Forss skriver under på.

– Det handlar inte bara om att tolka ord för ord – som tolk överför vi ju hela andemeningen och den kulturella bakgrunden.

Foto: Moa Karlberg EU-kommissionen lanserade 2017 målet att alla ungdomar i EU senast 2025 efter avslutad gymnasiegång skulle ha goda kunskaper i två språk utöver modersmålet I den svenska gymnasieskolan ingår i dagsläget dock moderna språk endast på de naturvetenskapliga, samhällsvetenskapliga, ekonomiska och humanistiska programmen – vilket gör att kommissionens mål inte kan sägas vara uppnått.

Att det framtida behovet av tolkar i stället skulle kunna fyllas med hjälp av AI-teknik avfärdas av Carita Levonen Forss.

– Tolkning är ett ytterst mänskligt fenomen som innehåller alla de finurligheter vi har i språket.

Vi kan säga en sak ironiskt och egentligen mena det motsatta, vilket vi tolkar ska kunna överföra.

Dessutom är det här en politisk miljö där känsliga frågor diskuteras och som tolk är man alltid ålagd med sekretesskyldighet, säger hon och fortsätter: – Det handlar inte bara om att tolka ord för ord – vi överför ju hela andemeningen och den kulturella bakgrunden.

Och där är inte AI idag.

Carita Levonen Forss pekar på att tolkningen i EU också är en demokratifråga, enligt unionens stadgar.

– Alla ska ha samma demokratiska rättighet att kunna uttrycka sig på sitt eget starkaste språk och få lyssna till det språk man känner sig mest bekväm med att jobba på.

Och för oss, som talar ett litet språk som svenskan, är det jätteviktigt att vi försvarar denna demokratiska rättighet, säger hon.

I EU-parlamentets kammare är dagens omröstning avklarad.

Ledamöterna väller ut genom dörrarna längst bort i salen, som vaktas av bistra vaktmästare, iförda frack och med bastanta silverkedjor som löper över magen.

En stor del av arbetet som tolk består av att göra research, menar Carita Levonen Forss.

– Det krävs mycket arbete för att vi ska kunna producera en vettig produkt i kabinen, och det vi gör bakom kulisserna är minst lika viktigt.

Foto: Moa Karlberg För Carita Levonen Forss tolkkollegor har det blivit dags för en välbehövlig paus.

Hon påpekar att tolkning är ett lagarbete, där alla hjälps åt.

– Vi sitter i ett begränsat utrymme och det råder väldigt god stämning i kabinen.

Och vi vet alla hur det är.

Man kan ha sovit dåligt, eller bara ha en dålig dag så att man inte är lika skärpt som man brukar vara.

Då kan kollegorna hoppa in och rädda en, säger hon.

För den oinsatte kan blotta tanken på att komma av sig under en simultantolkning av komplicerade lagförslag kring EU:s jordbrukspolitik eller skattelagstiftning framkalla panikkänslor, men Carita Levonen Forss framstår som lugnet själv.

– Det händer naturligtvis att man kan höra eller uppfatta något fel – vi är ju människor och inga robotar.

Men som tur är har vi kollegor ett väldigt bra samspel.

Och vi har också en ¨muteknapp¨ inne i kabinen så att man kan fråga de andra om något är oklart, säger hon och tillägger: – För det händer ju att man får en total blockering och inte kommer på ett specifikt ord på svenska.

Och det kan vara det mest enkla som plötsligt försvinner.

Fakta:EU-tolkar i Europaparlamentet • Största delen av tolkarnas jobb görs i Bryssel.

Tolkarna följer också med på en av EU-parlamentarikernas resor.

• Det som sägs i plenum är offentligt för alla.

Det som sägs i olika arbetsgrupper är däremot inte offentligt.

Tolkarna har tystnadsplikt och kan inte berätta vad de har hört i dessa sammanhang.

• Tolkarna sitter i små bås med fönster ut mot stora salen där EU-politikerna håller tal och debatter.

Oftast tolkar tre tolkar samtidigt till varje språk.

En tolk tolkar vanligtvis högst en halvtimme i sträck.

• Tolken har hörlurar på sig och hör vad talaren säger, och ser också talaren på en dataskärm.

Tolkningen sker sedan via en mikrofon, ungefär 2-4 sekunder senare än talaren.

• I Europaparlamentet arbetar runt 250 fastanställda tolkar.

Utöver dessa finns även cirka 1 500 frilanstolkar.

Källa: EU-parlamentet.

Visa mer Visa mindre Alla artiklar om svenskarna i EU • 30 år sedan svenskt EU-medlemskap – men allt färre svenskar i Bryssel • Sophie Arnö: Svensk närvaro gör skillnad i EU • Så mycket tjänar byråkraterna i EU • Hon styr i EU:s toppskikt: "Hade aldrig gått utan adhd-medicinen" • Quiz: Klarar du uttagningsprovet för att kunna jobba i EU?

• Så får du drömjobbet i EU – imponerande cv räcker inte • I Brygge formas framtidens EU-toppar • Rektorn om College of Europe: "Här möts EU:s fans och kritiker" • Carita jobbar som tolk i EU-parlamentet: "Språk är en demokratifråga" Visa mer Visa mindre